Finns det ens rättvisa?!?
När jag skriver det här rinner tårarna ner...vafan. Ingenting är rättvist längre, du hann inte med någonting av det du borde hunnit. Ingenting är rättvist, det märker jag nu. Du är med i så många av mina barndomsminnen, jag kommer ihåg dem som igår.
Vafan gör jag nu. Hur kan jag stötta henne, har jag ens rätt att vara ledsen? Jag kände honom för länge sen och jämfört med dig så har jag nog ingen rätt att vara ledsen alls. Vafan, det finns ingenting som är rättvist längre...ingenting. Om du inte finns längre, om du av alla människor. Du har aldrig gjort någon någonting ont. Du är, nej så får jag inte säga längre, du var bland dem gladaste människorna jag någonsin träffat. Du kommer vara otroligt saknad, av mig och många andra. R.I.P fina du.
(Jag skrev väldigt luddigt, och inga namn. Det är meningen då jag inte vill att ni ska förstå vem detta handlar om då detta är väldigt känsligt, snälla respektera detta)
Kommentarer
Trackback
