Favorit hästminne nr 1

Eftersom jag själv älskar att läsa om gulliga drömmar som blir verklighet och få läsa om någon som har kämpat för det dem tillslut lyckats åstadkomma, hade jag tänkt att nu i skriva mina favorit hästminnen, som jag hoppas sprider glädje till er på samma sätt som jag får glädje av att läsa andras fina historier.

Favorit hästminnet nr 1! Den här dagen och händelsen är absolut, utan tvekan det bästa som har hänt mig. Inte bara för att själva händelsen var helt underbar i sig själv, men också för att den var ett stort steg till hur jag hamnade här, där jag står idag, med tre hästar och mål i ridningen som jag aldrig trodde att jag skulle ha.

Det var en mörk december kväll bär jag klev ur bilen och landade i den bomulls liknande snön. Snön knarrade under mina fötter och det bildades en tydlig imma ifrån min ut-andning när jag gick mot den svarta stall dörren. Som från ingenstans kommer en av stalltjejerna stressat fram till mig och min syster och drar oss mot den andra stalldörren medan hon förklara att hon har någonting hon måste visa oss. Fundersamt går vi med henne in i stallet längs dem gul/biega boxarna, mot uppställningsplatserna i mitten av stallet. Och där stod han, min och Jennifer foderponny, vit som snö med ett stort rött band runt halsen. Tankarna for genom huvudet, varför stod han här? Vad betyder det röda bandet? Betyder det..? Nej så kan det inte vara? Tiden gick så långsamt och samtidigt så fort, jag visste inte vad jag skulle säga och förstod inte vad som hände. Vi började små prata med Shadows ägare som var där, det var dem som hade stallet och hade tagit ut Shadow i stallgången, det jag inte visste var att det inte längre var dem som ägde Shadow. Dem frågade oss vad vi trodde att det betydde, jag och Jennifer vågade inte tro någonting, vi vågade inte gissa, vi vågade inte hoppas. Sen hörde jag orden "han har en presentrosett runt halsen...det betyder?" Jag vågade knappt tro det, knappt fråga. Jag frågade långsamt och tyst om han var vår. När mamma och pappa svarade "ja, han är er" så blev jag den lyckligaste tjejen på jorden. Shadow var våran, våran alldeles egna första ponny.

Dagen med stort D, Shadow blev min och Jennifers.


Det här var över fem år sedan, på våran 12 de födelsedag, den 9de december 2008. Idag är han som ni vet fortfarande våran, och han är som våran lilla bebis. Jag älskar honom något otroligt och han är helt underbar!


Stämningen på tävling!

Jag tycker att det är alldeles för dålig stämning allt för ofta på våra ridsportstävlingar, framförallt inom dressyr. Folk som tittar snett på andra ser man överallt, det kan vara folk inom eller utom klubben. Om det går bättre för någon annan kan man höra kommentarer som "jag rider bättre, hon har bara köpt en dyrare ponny/häst som någon annan gjort jobbet på". Jag tycker det är tråkigt att det är den stämningen, istället för att jämföra sig med andra kan man väl fokusera på sitt egna resultat. Klart man jämför lite, det är ändå lite det tävlingen går ut på, men kan man inte tänka "hon kanske hade en bra/dålig dag därför gick det sämre/bättre för mig än för henne" istället för att tänka "det gick bättre för mig = jag är bäst" eller "det gick bättre för henne men jag är bättre på att rida ändå, hon har bara köpt en dyrare häst". 

Jag va så less på stämningen att jag bestämde mig för att säga någonting snällt till minst en person på varje tävling jag var på, spelar ingen roll om jag deltog själv eller om jag va med som stöd eller bara tittade. Jag skulle säga minst en possetiv sak till någon ryttare jag INTE kände alls, jag har hållit det rätt bra och tycker att alla skall tänka så. Skulle bli så mycket positivare stämning, vi alla har kontrollen över ett djur som väger så mycket mer än oss! HALLÅ det är GRYMT!!! Vi kanske ska börja visa det också berömma varandra istället för att klanka ner på varandra. Bara för att man berömmer någon annan säger man inte att man själv är sämre, vilket många verkar tro, för dem verkar så fruktansvärt rädda för att ge komplimanger till andra.



Det är tråkigt med den här stämningen och det tror jag är för att det är så jävla svårt att mäta vem som är duktigare än den andra, man kan se vilket ekipage som är bäst men inte vilken ryttare som är duktigast, eftersom alla har lite olika ridsätt som fungerar olika bra på olika hästar. Därför tror jag att det är mer "bevisa att jag är duktig-stämning" än i t.ex. Simning eller sprint, där ser man rätt tydligt vem som simmar/springer snabbast. Det fungerar ju inte på samma sätt i ridningen.

Vad har ni får åsikter och teorier? 

Kram Caroline

Blev några veckors bloggpaus!

Det blev några veckors bloggpaus pga. Att jag och syrran behövde ta lovet till att vila upp oss osv. Men nu ska det börjas blogga ordentligt egen. Förhoppningsvis också mer och bättre än någonsin. 

Jag hoppas ni har haft en bra jul och början på året. 



Våran fina rislykta som vi släppte iväg på nyårsafton.

Kram Caroline


Shoppade i Globen

Jag tänkte lägga upp bilder på allt vi köpt hitils, blir kanske ännu mer idag, vi får se.


HV Polo, varma ridhandskar



HV Polo, ridväst till Jennifer


HV Polo, gummistövlar


JW, skötkåda till Yade



Svea-täcken (heter det så?), en kofta till mig


Back om Track, knä skydd till mig, och läderhandakar


Smart grej, beskriver nog mer sen


Jacson, ländtäcke till Don


Schabrak: Mias
Pannband: Perfect sit of Sweden (det heter väl så?)


Pannbandet i närbild 

Ja det är det vi fått ihop hitintills, lite mer grejer lär det bli idag ;)
Kram Caroline

Mål och drömmar

Jag tror att mål och drömmar är något sjukt viktigt för en människa, om man har ett tydligt mål eller dröm så vet man själv vart man vill. Jag till exempel har som mål att tävla OS i dressyr, jag vet att det är sjukt svårt att komma dit, men det är mitt mål. Hade jag inte haft det målet hade chansen att komma dit minskat yttligare anser jag. Det är ju knappast någon som ramlar in på OSarenan och får vara med, eller råkar få en topp topp häst som man magiskt kan klara av utan problem utan någon större träning.

Ett av mina favorit citat.


Men när jag har det här målet vet jag vad jag behöver göra för att nå det: kämpa arslet av mig och träna träna och träna, tacka ja till varenda ridmöjlighet och sluta vara lat och sitta hemma på soffan. Jag vet också att om jag styrketränar så hjälper det mig inom ridningen. Jag vet att om jag konditionstränar så hjälper det mig inom ridningen. Jag vet att jag behöver göra vissa val, jag vet t.ex att det jag måste göra kanske är att jobba efter gymnasiet hos den duktig ryttare, jag vet att en annan möjlighet är att försöka hitta pengar till tärningar och hästar på olika sätt. Kanske starta ett företag som kanske kanske kan bli framgångsrikt. Jag vet att vissa val jag måste ta, ska jag ta på ett visst sätt för att nå mitt mål. Sen så erkänner jag att OS inte är jätte rimligt, men det är något jag verkligen verkligen vill ha gjort innan jag dör, ridit minst ett OS. 

Man kan ha stora och små mål, men jag tror att mål är viktigt för alla människor. Om en ung person i vår ålder har stora mål som t.ex. OS eller VM inom en sport så tror jag aromatiskt att den håller sig borta ifrån problem mer än någon som inte har mål och inte har en aning om vad man vill göra med livet. Jag vill göra mycket med livet, sen erkänner jag att jag nog ofta är alldeles för lat, men det ska det bli skillnad på. Jag ska från och med denna sekund arbeta ännu mer för att nå mina mål.

Imorgon bitti offrar jag min sovmorgon och gymmar (det brukar jag i och för sig göra) jag ska anstränga mig mer på lektionerna, äta bättre på lunchen. Kämpa mer helt enkelt. Kämpa för att bli någon. Mitt viktigaste mål av allt är att när jag dör vill jag att mitt namn ska bli ihågkommit för någonting bra jag gjort. Och jag har många grejer jag vill göra, och jag tror faktiskt att det är dags att börja nu. Inte imorgon utan NU. Och då tänker ni kanske "vafan klockan är 22.30 på en tisdags kväll, vad fan kan hon göra nu".  Jo det ska jag berätta, jag kan ta hand om mig lite extra innan jag ska sova, dricka en kopp te och äte en avocado macka, titta lite på min favorit serie innan jag släcker: men inte för länge. För sömn är viktigt. Jag göra något snällt mot alla i min familj innan jag går och kanske säga en extra gång att jag älskar dem. Det är inga stora grejer, men dem gör lite skilnad, om man gör så små förändringar flera gånger om dagen kommer du snart se att du har ett bättre liv.



Jag känner att det här inlägget blev lite luddigt, så jag tror att jag kommer ta ut olika delar och göra fördjupningar, kanske skriva ett helt inlägg om att ta hand om sig själv och älska sig själv, något jag själv ofta är rätt dålig på men som jag insett är sjukt viktigt. /Caroline 

Ofrivillig blogg paus!

Blev en blogg paus då det här livet har varit FULLT med grejer som hänt, mycket tid med min älskade bästa vän Ida, en klippning av Shadow, en fest och ett typ "chillkrök" om man ska kalla det så, ja det har hänt massor. Träffat Gunilla och Elinor, alldeles för länge sen, och nu insåg jag att jag har bloggat om det men det hade tydligen inte publicerats :/ 




Goda maten vi fick hos Gunilla och Elinor!


Ett par vinter skor jag köpte här om dagen, dem va dessutom på rea, så jag "tjänade" 400kr :D

Aa massor har hänt 

Kram Caroline

Sjukt inspirerande!

Jag tycker att ni alla ska läsa denna artikel eller vad man ska kalla det:
http://www.ihm.se/blogg/lars-einar-engstrom/jag-kanner-en-kille?firstname=Hans&crmid=Ce5fc2eee-4a4c-e011-9059-0050568e000b

Den handlar om hur en kille som barn inte sköter någonting, inte skolan, gör en del kriminella saker och ingen tror att han skall komma någon vart. Idag är han en föreläsare, företagare, osv osv det är inte lite grejer han lyckats med. 

Jag blev sjukt inspirerad av detta och tänker att det kanske speciellt skulle hjälpa oss i ridsporten att förstå att det inte är omöjligt att komma någon vart även om du inte har föräldrar som köper en värsting ponny som du vinner sm med till dig. Du kan komma ifrån ingenstans och med hårt arbete komma till toppen, ibland känns det som om vi glömmer det. Jag hör folk som är i min ålder eller ännu yngre säga "men vad har jag nu, mina föräldrar har inte dem pengarna som behövs för att jag ska kunna komma någonstans" okej, synd för dig, du får jobba hårdare själv i så fall. Du kan dagen efter du gått ut gymnasiet leta reda på ett jobb hos en duktig tränare och sen jobba dig steg för steg upp. Jag säger inte att det kommer vara lätt, jag säger att det går.



Mina föräldrar har inga miljoner som jag kan få en värsting häst för och träna tre gånger i veckan för en av Sveriges nästa tränare för. Jag har fått en häst av mina föräldrar, det var Shadow. Värdens bästa läromästare men verkligen ingen flashig tävlingsponny. Yade har jag och Jennifer köpt för egna pengar. Jag kommer inte komma till toppen av Sverige eller värden på mina föräldrars pengar, det är något som är säkert. Jag kommer få jobba arslet av mig, helt själv. Antingen genom att jobba hos olika ryttare och jobba mig uppåt, eller på något sätt tjäna ihop pengar så att jag kan hamna i toppen. 

Jag säger inte att det kommer vara lätt, jag säger att det kommer vara värt det/ Caroline 

Det finns nånting bra i varje dag!

Igår hade jag en rätt dålig dag. Matte prov i skolan som jag var tvungen att plugga rätt mycket till, vilket ledde till att jag hoppade över gymmet. Provet gick ok, men annars hade jag allmänt en rätt dålig dag. Ända tills jag hoppade upp barbacka och skrittade ut min kung. Han är 25 år gammal, men är mörkrädd och hur jävla gullig som helst. Är rädd för saker som han inte borde vara rädd för och är helt underbar. Testar att vända några gånger när jag försöker fota den fina månen. Aa min ponny är underbar! 


Nu ska jag iväg till Huddinge gymnasiet och "jobba", jag är elev ambassadör och skall alltså träffa massa nior och svara på frågor om ek programmet gällande våran skola. Blir nog kul, mitt första uppdrag som  också, så det är spännande. Men jag har Cail med mig :) Cail är alltså en kille i min klass som jag brukar umgås med, och sno kläder av hahah. Lät lite skumt men jag snor typ alltid hans vad ska man säga typ mjukisklftor, asså "munktröjor". En gång har jag snott hans skjorta och ett skärp som jag hade som midje skärp till skjortan, det va snyggt faktiskt. Jag flummar inte alls iväg nu.. Men massa kramar och ha en grym dag / Caroline

Tjej kväll igår!

Igår hade vi tjejer i klassen (dem flesta) tjejkväll. Riktigt trevligt och mysigt, vi körde lite jag har aldrig, sms roulette och annat skojsigt. Riktigt trevligt var det


Såhär fint hade dem gjort när vi kom, det var jätte trevligt och roligt. Våran klass har ett väldigt bra band vilket är otroligt roligt och det känns nästan ännu bättre efter igår. Tack alla tjejer som gjorde en riktigt bra kväll.

(Like à boss, äter exets glass, haha

Puss och kram Caroline

Finns det ens rättvisa?!?

När jag skriver det här rinner tårarna ner...vafan. Ingenting är rättvist längre, du hann inte med någonting av det du borde hunnit. Ingenting är rättvist, det märker jag nu. Du är med i så många av mina barndomsminnen, jag kommer ihåg dem som igår. 



Vafan gör jag nu. Hur kan jag stötta henne, har jag ens rätt att vara ledsen? Jag kände honom för länge sen och jämfört med dig så har jag nog ingen rätt att vara ledsen alls. Vafan, det finns ingenting som är rättvist längre...ingenting. Om du inte finns längre, om du av alla människor. Du har aldrig gjort någon någonting ont. Du är, nej så får jag inte säga längre, du var bland dem gladaste människorna jag någonsin träffat. Du kommer vara otroligt saknad, av mig och många andra. R.I.P fina du.

(Jag skrev väldigt luddigt, och inga namn. Det är meningen då jag inte vill att ni ska förstå vem detta handlar om då detta är väldigt känsligt, snälla respektera detta)

I feel something so right doing the wrong things!

Ur låten counting stars med OneRepublic. Som rubriken säger så känns det ibland så rätt när man gör vissa saker som man vet är fel. Just nu är det lite "story of My life" varning på den meningen. Man vet att någonting egentligen är fel, alla säger deg till en och man vet att man borde lyssna egentligen. Men det känns så jävla rätt ändå, är det inte rätt då? Ni vet känslan när man skriver ett prov och "råkar" titta på kompisarnas papper lite snabbt och ser att dem har svarar samma sak, men inte det du tänkte svara. Antingen svarar man det man själv känns rätt och tror på och har man tur så har man rätt. Eller så ändrar man sitt svar efter det dem andra säger för att man tror att dem har rätt eftersom alla du ser svarar samma sak. I vissa fall ska man lyssna på sin egna instinkt och bara följa hjärtar, göra det man själv vill med risken för att det blir fel. Eller så lyssnar man på alla andra, och kanske hade man rätt med sin egna känsla ändå. Man vet inte vad man ska göra innan, det vet man när det är för sent.
Jag tror att alla ni fattar att detta egentligen inte handlar om ett svar på ett prov, det handlar om något större. Inte om hästar heller, även om det är det viktigaste i mitt liv, och nog kommer vara det tills dagen jag får barn? Det är så alla säger i alla fall. Detta handlar om man ska följa sitt hjärta fast alla säger att man kommer bli sårad och det kommer gå åt skogen. Mina närmsta vänner förstår direkt vem detta handlar om, ni andra förstår nog inte alls vem detta handlar om, men kanske förstår ni känslan. Förstår mig. 

Kramar Caroline

Födelsedagsfirande och grejer!

Ikväll blir det inget stall för min del, jag ska fira en kompis, eller aa träffat henne ett par gånger och hon är riktigt trevlig men främsta anledningen att jag är med på detta är för att jag är väldigt bra vänner med hennes bästa(?) vänner och eftersom dem håller det här blev jag också bjuden. Trevligt värre. 


Vi får se vart kvällen, puss puss /Carro 

Feminist?

Är man feminist för att man tycker att tjejer inte ska bli stampade på? För att man tycker att kvinnor och män som utför samma arbete ska få samma lön. För att man tycker att pappor också ska vara hemma med barnen? Ja kanske, men bara för att man har dessa åsikter betyder det inte att man är en tjej som inte rakar benen eller sig under armarna. För det är så vissa verkar reagera om man nu skulle säga att man är feminist.

Om en feminist är en person som tycker att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, japp då är jag väl en feminist. Jag tycker att vi ska ha lika hög lön för samma arbete, jag tycker inte att vi ska acceptera att bli kallad hora eller slampa. Det är inte okej, vissa grejer som jag får höra gör mig så sjukt jävla arg, jag hör tjejer som blir utsatta för så mycket skit bara för att nån tycker att vi tjejer är mindre värda. Ni killar som tycker så, säg det till din mamma som med smärta födde dig, men vet du vad. Hon tycker att du är värd smärtan hon utsattes för, men om du säger till henne "jag tycker att kvinnor är mindre värda än män" då hoppas jag att hon skäller ut dig ordentligt. För sånt här gör mig så sjukt förbannad. Jag kommer aldrig någonsin låta någon kalla mig slampa eller hora. När jag får barn kommer jag lära dem att alla människor är lika värda, oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet eller vad det nu kan vara. Vi alla är människor och borde älska varandra mer, för något som gör mig förbannad är att se när folk inte blir accepterade för att dem råkar vara den dem är, guess what, den personen är 1000 gånger finare för att den personen vågar vara sig själv, än du som klagar på den personen.

Nu fick ni höra på lite upprörda åsikter av en något arg Caroline såhär på kvällskvisten.


En natt i tält!

Jag och min skola tältade ifrån igår till idag, jag tänkte berätta lite om hur det var.

Dagen och kvällen var jätte mysig, kom närmare folk jag kanske inte snackar jätte mycket med och aa, lyckad dag och kväll som attan vill jag påstå. Servar riktigt roligt att umgås med alla och snacka om allt mellan himmel och jord. Vi började göra i ordning tältet, jag tältade med Frida och Sara och vårt tält blev jätte mysigt. Sen så fick vi välja om vi ville fiska eller plocka svamp, jag valde att fiska och hängde med lite olika folk. Riktigt mysigt var det i alla fall att ligga i solen på bryggan och meta.

Sen var det dags för lunch, vi skulle laga våran lunch på storm kök och kan säga en sak, det är svårare än vad man tror. Men det blev ganska lyckat i alla fall. Sen så skulle vi paddla kajak och Shit vad kul det var, speciellt att se alla som ramlade i, hahaha Shit va kul det var, dem såg ut som blöta kattungar typ. Sen var resten av kvällen (utom middagen) valfritt vad man skulle göra, vi hade i alla fall jätte kul i och bland annat låg vi längst ute på bryggan när det var kol svart ute och berättade spökhistorier, kan säga att vi skrek rätt bra hahaha.

Det ända som inte var lyckat var själva sovande biten, dragkedjan i min sovsäck fastnade så jag kunde inte stänga den helt, jag frös lite kan man säga..och vaknade sjuk, så jag åkte hem istället för till skolan och mina lektioner, mår tyvärr inte jätte bra så blir kanske ett par dagar hemma ifrån skolan.

Jag gör gärna om något liknande, åker iväg och umgås med mina vänner Råå det här sättet, men då vill jag helst ha ett hus att sova i..

Kram Caroline


Grymt pass igår!

Ed unghästar är det väldigt mycket varierande i resultatet, ridpass till ridpass. Det är något jag inte kommer sticka under stolen med, jag tror att det är viktigt att man visar hur det faktiskt är med unghästar och att man inte ger en falsk bild av att allt går perfekt hela tiden. För så är det verkligen inte. I förrgår var Yade jätte duktig med stödet i bettet, istället så var hon trotsig och tappade frammåtbjudningen, ett steg framåt med stödet i bettet, några steg bakåt med frammåtbjudningen. Igår var det lite tvärt om, jag tänkte inte lika mycket på att hon var tvungen att ta stödet i bettet, utan tänkte på frammåtbjudningen och att hon skulle lyssna för mina hjälper, sakta av när jag ber henne, gå framåt när jag ber henne, svänga efter mina hjälper. Hon var jätte duktig, man ser att det går framåt. Det går upp och ner, så är det.

Med unghästar går det upp och ner, så är det. Det tycker jag att man ska tänka på innan man köper en unghäst. Med all ridning så krävs det blod, svett och tårar. Med unghästar är det ännu mer så. 10 gånger mer svett, 10 gånger mer tårar, och ev (hoppas inte) 10 gånger mer blod. Det vet jag och det har visats sig, det är tuffare. Men tänk om ett år, hur mycket bättre allt kommer gå och hur mycket hon kommer att ha utvecklats.


OBS skulle ha publicerats igår, men. Pga krångel med internet så fungerade inte det då

Kram Caroline


Ändrade tankar

Jag tänkte på en sak här om dagen, för bara några år sedan tyckte jag att det var för vanligt att unga tjejer köpte unghästar som dem skulle utbilda själva, jag tyckte då att det var många som inte skulle klara av det och gjorde helt fel, att dem borde köpa stadigare hästar i stället. Jag inser nu när jag säkert hade klagat på någon som mig som köpte en unghäst i den här åldern. Jag måste alltså erkänna att jag hade fel, många av dem som köpte en unghäst hade säkert läget under kontroll med duktiga tränare bakom ryggen och backup planer ifall det skulle bli knas någonstans på vägen. Jag måste dock också säga att vissa av dem borde köpt en stadigare häst. Jag anser fortfarande inte att det är lämpligt att köpa en unghäst som FÖRSTA häst eller ponny. Hur duktig man än är på ridskolan eller medryttarponnyn så är det inte samma sak som att ha en egen häst oavsett ålder. Med unghäst anser jag att man inte bara måste vara säker som ryttare utan också i hanteringen, och jag har svårt att tro att någon som bara ridit på ridskola är tillräckligt säker för att ta hand om en unghäst helt själv. Jag tror även att det skulle vara svårare för en sån ryttare då den inte har samma kontakter som en person som haft egen häst i ett flertal år och det är något jag tror är viktigt. Kontakter, att man kan fråga någon säkrare person när man är osäker.

Vi har många unghästvana runt oss, Jennie Larsson är en av dem. Men många andra också. Vi har även lite unghästvana sen tidigare då vi hjälp till att utbilda andras hästar lite på sidan av våra. Jag ska ärligt säga att jag tror galet på den här hästen, jag tror hon kan gå långt och därför går vi också emot lite av mina egna tankar jag tidigare har haft. Den här hästen skulle inte vara kvar i Belgien och bli riden i skogen, hon skulle till Sverige och utbildas och senare visas på tävlingsbanorna i vårat land.


Vuxen dag!

Känns som en riktig vuxen dag idag, hade i och för sig sovmorgon till klockan 10 men jag slutade inte förens 16.45. Känns som en riktig vuxen dag, speciellt eftersom jag stannade kvar ett tag med en kille i klassen och snackade ett seriöst och bra samtalet rektorn,lät som att jag hade gjort något dumt men så är det verkligen inte. Vi snackade om lite åsikter vi har, och riktigt skönt att man har en rektor som sätter sig ner, lyssmar och antecknar vad man har att säga. Tycker att våran rektor bra dom lyssnar på eleverna och försöker förtära skolan utifrån vad vi har att säga.

Nu ska jag käka lite sen rullar bilen mot stallet, min trygga plats och det jag älskar.


It's okey not to be okey!

Rubriken är något som man måste inse, dags att sluta sätta upp en fasad och säga som det är. Jag är inte okej just nu...nästan varje natt drömmer jag mardrömmar, vaknar med hjärtat i halsgropen. Jag har stoppat undan många jobbiga saker i en svart låda och gömt den nånstans inom mig, men nu har locket öppnats.

Jag saknar Fire galet och det är en del till varför jag mår såhär. Folk börjar märka på mig att jag inte är okej, inte vanliga glada Caroline. Men hon finns där, bara att massa känslor blossat upp. Det är många grejer som gör att jag är nedstämd osv, många saker som jag inte ska gå in på det här på bloggen. Men med det här inlägget vill jag säga en sak DET ÄR OKEJ ATT INTE VARA OKEJ! Våga visa känslor, det är då man bearbetar allt och man kan då må bättre

Så visa vad ni känner, och styrka är inte att inte känna, det är att känna men att inte ge upp för det!

Kram Caroline


Rolig helg som avslutas med massa plugg

Haft en grymt rolig helg med blandade känslor och nyheter, men framför allt massa goda nyheter och haft grymt roligt.

En grymt rolig fredagskväll men mina tjejer i skolan och nya människor som jag träffade, grymt kul var det. Lördagen då, stallet på förmiddagen sen kvällen så var det inflyttningsfest, det är min brylling och hennes sambo och deras son som flyttat till ett fin hus, super fint var det. Fick veta att hon nu är gravid med ett till barn, grymt roligt. Gör nästan att man vill ha eget barn. Inte riktigt men jag älskar barn så det är jätte roligt.

Sov inte hemma men kom hem nyss för att plugga och så. Så nu är det bara att plugga på innan stallet.

Kram Caroline


Biffar på mig lite

Nu ska jag börja träna mer för att framförallt må bättre men sen så är det ju så bra att en vältränad tjej också ser snyggare ut. Jag tänkte därför skriva lite om dem ändringarna jag gör och hur jag tänkte lägga upp min träning.

Tränings schema:
Måndagar gymma, hela kroppen. Vi har nämligen gym i min skola och på måndagar har jag faktiskt bara en lektion, så då blir det ju helt perfekt att gymma e1-2 timmar och köra på ordentligt då.
Sen planerar jag att jogga i ca 30 min 3 ggr i veckan också för att öka konditionen och förbränningen.

Andra förändringar:
jag ska sova ordentligt MINST 7 timmar varje natt.
Skuta dricka oboy (vilket är sjukt svårt eftersom jag typ är oboy beroende)
Äta nyttigare, mindre godis mer frukt, proteiner osv.

Jag hoppas och tror att detta kommer göra ganska stor skillnad faktiskt, framförallt på min hälsa men förhoppningsvis även på hur min kropp kommer att se ut. Vi får se hur mycket jag skriver om min träning och kost här på bloggen, kommer nog hålla mycket utanför då jag anser att det inte är så jätte intressant för er att läsa hur tunga vikter jag använder osv..


Tidigare inlägg
RSS 2.0