Brunish!

Nu är man brunette också, hahah shit vad det känns konstigt och ovant. Dock kul att inte ha samma grej som också såg HEMSKT ut, sen tar det såklart ett tag att vänja sig, jag gick ju ifrån rätt ljust till rätt mörkt hehe. Inte jätte mörkt dock men ändå ganska.




Som ni ser blev det en bit kortare också, men Sofia gjorde ett jätte bra jobb. Som ni ser hade jag olika färger i håret till arr börja med, och det är nog inte det lättaste att fixa till så här bra, men nu är jag brunette i alla fall :)

Kram Caroline 

Idag blir jag brunette!

Nu ska jag på julavslutning i skolan, sem rulla mot stan och färga håret brunt, ska bli spännande faktiskt


Ungefär den färgen kommer det att bli :) 

Spännande, jag brukar vara väldigt feg med mitt hår men känner att jag ska testa någonting nytt nu ;)

Ni får självklart se resultatet 

Kram Caroline

Bästa motivationen ever!

Jag måste dela med mig om ett sjukt bra motivationstal som jag Kan lyssna på flera gånger om dagen. Lyssna på det när ni måste plugga eller träna eller något annat fast inte riktigt har motivationen. Jag älskar det här talet, verkligen! Tycker alla ska lyssna, är dock på engelska så det gäller att man ska förstå grundläggande flytande engelska

http://m.youtube.com/watch?v=tXdyiPNfyBk

Komentera gärna vad ni tyckte efter ni lyssnat. Kram Caroline

Vart är världen på väg?

Jag undrar verkligen vart samhället är på väg, när ska människor sluta hata? När ska barn få vara barn igen? När ska alla få vara sig själva? När är krig, mord och elände något som ändats finns u historie böckerna? Helt ärligt tror jag tyvärr..aldrig. Dock ska jag göra mitt bästa för att jag ska ha fel. Jag önskar att jag får vara med om en tid där mobbning är så pass sällsynt att man blir chockad när man hör om det. När våldtäckter har slutat ske, känns dock inte som om det kommer att hända. 

Försåt att samhället ser ut såhär idag:
-I Sverige dör (ungefär) 95 personer per år av dödligt våld i form av mord, drop och misshandel med dödlig utgång.
- Under 2009 anmäldes 15 500 sexualbrott i Sverige
- Lagarna är utfirande så att det är svårt att drömma personer som alla vet har gjort fel och borde dömmas på något sätt ( ingen kan ha missat det super omskrivna faller där ett gäng killar inte blev dömda för våldtäckt pga hur lagen var utformad)
- drygt 50 000 barn och unga utsätts för mobbning i Sverige

Min lista kan bli hur lång som helst, och jag tycker inte att det är okej. Jag tycker att sämäller är helt vrickar just nu. Man ser BARN lägga upp lättklädda bilder som jag inte en sekund skulle fundera på att lägga ut ens. Inte när jag är så ung i alla fall. Och hur föräldrarna inte kan stoppa det eller hålla koll. Och nej det är inte så fel att lägga ut en bild på när man är på stranden i bikini, men det beror på hur bilden är tagen och vad man gör på bilden. Försöker man se sexig ut och allt vad det innebär så nej, jag tycker inte att barn ska lägga upp lättklädda bilder i syfte att se sexiga ut. Om man däremot är med sina kompisar på stranden och skrattar och har kul, då tycker jag att det kan vara okej. Jag vet jag vet, det är lite dubbel moral, men så tycker jag i alla fall. 

Jag ja skriva hur långt som helst om det här och det är kanske det som behövs, skriva om det, prata om det, sjunga om det, ja sprida det och insperera folk att tycka om varandra och vara snälla istället för att vara drömmande och elaka mot varandra.

Tack för mig, puss och hej 

Att ha någon där!

En sak som jag tror är sjukt viktigt är att ha någon i alla lägen och en sak som gör oss hästmänniskor starka tror jag är glädjen och energin och lyckan som hästar ger oss. Oavsett om det är ponnyn som man har ridit i 6 år eller om det är favorit ponnyn på ridskolan eller bara hela stall miljön så ger hästar oss styrka och glädje alltid. När man har det bra och är frisk men även när man är sjuk och ledsen eller bara ensam. 

Detta tror jag är en sån otrolig fördel, för  utan att vi vet det så blir vi egentligen starka i oss själva. Vi behöver inte ha någon människa i vårt liv som ger oss styrka på samma sätt som personer utan djur och hästar behöver. Tänk er en situation där ett barn inte har någon vän och det jätte tufft hemma, utan hästarna är det svårare än  personen är en hästmänniska och tillbringar mycket tid med hästar. Denna uppfattning har jag i alla fall fått och jag vet att hästarna ger mig otroligt mycket energi och glädje.

Denna ponny har funnits för mig så otroligt länge och i väldigt många år. Hela 6 år, faktiskt mer än 6 år. En ponny som ger mig glädje och styrka.

Jag hoppas att alla människor har något att falla tillbaka på i alla lägen men det bästa med hästar är att dem verkligen alltid är på ens sida, och alltid finns.

Sedan så önskar jag alla minst en grym vän. En vän som också ger samma stöd, som man kan snacka med få stöttande ord av, för det kan faktiskt inte våra älskade fyrbenta vänner göra. Jag är jätte glad över att jag alltid har haft min syster, verkligen i alla lägen. Men utöver det är jag tacksam för min bästa vän Ida som har funnits som stöd i mer än 4 år, och Ida är verkligen den vännen som jag vet kommer finnas livet ut, stå bredvid  mig på mitt bröllop och sitta med mig på ålderdomshemmet. Jag är så glad över att jag har Ida, min syster och min familj som alltid stöttar. Utöver detta kanon gäng som bara öser på med energi och lycka till mig så har jag riktigt bra vänner i både stallet och skolan. Älskar er alla, och är så sjukt lyckligt lottad som verkligen får det stöd som jag får utifrån. Men jag vet också att alla inte har det och då tror jag att djur och hästar är en grym sak att ha i sitt liv. Och som framförallt ger oss egen styrka för utan att vi verkligen vet om det så tror jag att vi alla hästmänniskor är starkare i oss själva än vad vi vet om och vad andra faktiskt är som inte har hästar eller andra djur i sina liv.


Jag har verkligen grymma vänner, familjemedlemmar och djur runt omkring mig som jag älskar. Alla borde få ha det stöd som jag har ni är verkligen grymma!

Kram Jennifer 

Inte frisk, men drar till stallet ändå

Som rubriken sa så är jag inte frisk, men jag klarar faktiskt inte att hålla mig borta ifrån stallet längre. Mår "tillräckligt" bra för att släpa mig idag till stallet och rida minst en häst. Ska bli helt underbart att sätta mig på häst ryggen eftersom det var nästan en vecka sen, pga sjukdom. Det läkaren trodde kunds vara felet med mig är en "sjukdom" som jag kommer få kämpa med i hela livet, så det är väl bara att kämpa hårdare och låta viljan visa vägen helt enkelt, och kroppen för helt enkelt anpassa sig så gott det går. Många saker i livet är svårt, men det är bara att kämpa. Jag vill någonstans så det är bara att kämpa så gott det går helt enkelt.


Exakt så är det, ibland önskar man at det var lättare, men då hade man inte varit speciell om man klarar det.

Bara att kämpa på med hästar, skola och hitta tid för kompisar (och killar om man ska ha sånna ;) ) nu är jag i alla fall i bilen på väg till stallet. Vi fick våran första snö idag, vilket är roligt. Man får lite jul kännsla. Men ha det bra och fortsätt kämpa på med allt, snart är det jullov

Kram Caroline


Frustrerande värre

För ett par dagar sedan skrev jag ett inlägg om hur inspirerad jag var efter Globen, det gäller faktiskt allt. Skolan, livet, ja allt. Sen så har jag ju mitt problem med smärtor i magen som också gör att jag är extremt trött. Det är så frustrerande när hjärnan vill och vill men kroppen säger ifrån. Man får hitta all energi som finns och andvända den på bästa möjliga sätt. Men det är frustrerande att inte ha den energin man vill ha, och önskar att man har. 
Citat är någonting som insperar mig sjukt mycket just nu, så pepprar mig själv med citat.

Men det är väldigt jobbigt mentalt att inte orka prestera så bra man själv vet att man faktisk kan, jag har nu varit hemma ifrån skolan i tre dagar och hoppas kunna gå alla dagar fram till Jul och plugga ikapp och kämpa järnet nu. Dock är det inte helt troligt då jag tror att jag faktiskt varit hemma minst en dag varje vecka i snitt denna termin, men jag får kämpa på. Nu så ska jag faktiskt försöka ta lite energi och städa mitt rum, sen kanske om jag orkar plugga lite. Eller jag måste typ plugga, det är bara något jag måste göra helt enkelt. Man får kämpa helt enkelt och försöka hitta så mycket drivkraft i hjärnan att den övertalar kroppen och att man glömmer smärtan.

Kram Caroline


På sjukhuset

Just nu sitter jag i väntrummet och väntar på att få träffa en läkare. Både jag och Caroline sitter faktiskt här och känner oss lika dåliga fast på helt olika sätt. Jag var haft ihållande huvudvärk i mer än 3 veckor och det har nu blivit värre igen. Caroline har haft ont i sin mage i nästan ett år och det har blivit bättre och sämre och nu är det sämre. Asså Sveriges sjukvård är inte bra.. Tar sån jävla tid.. Vi har suttit här ett tag nu.. I ett par timmar men snart så..

Hoppas ni mår bättre än vad vi gör

Kram Jennifer

Inspererad till tårna

Insperad som sjutton. 

Efter Globenhelgen nu så är jag sjukt inspirerad. Jag vill till toppen, jag vill bli äckligt duktig på att rida. Jag vill att folk som är som jag nu ska se upp till mig och tänka "jag vill bli lika duktig som henne, och kunde hon så  kan jag". I går när jag kom hem kunde jag knappt sova, helst av allt hade jag velat åka till stallet och ridit hästar hela natten och tränar och tränat. Jag är så sjukt motiverad just nu och det gäller att ta till vara på det här nu. Ta till vara på energin som kommer ifrån motivationen och framförallt hitta ett sätt att få den här känslan att hålla i sig, för ni anar inte hur man känner sig. Hög på livet är ord som beskriver denna känsla bra.

Jennie är självklart en stor insperationskälla, att veta hennes historia och sen se henne kämpa sig mot toppen gör mig väldigt inspererad. Sen har ju hon mycket med min utveckling att göra eftersom hon är min (världens bästa) tränare.


Folk brukar säga att jag är galen när jag berättar mina mål inom ridningen, dem säger att jag är orealistisk och frågar om jag är seriös. Ja OS är inte lätt att komma till, men om jag inte har det som mål kommer jag definitivt inte komma dit, det är ingen som snubblar in i en OS arena och kommer ut med ett Guld i handen. Det ligger en jävla massa blod, svett och tårar bakom. Det vet jag, så tro inte att jag tror att det kommer bli enkelt. Men jag tror att det kommer vara värt alla timmar av träning, allt svett, allt blod, alla tårar. För den dagen jag rider in i arenan och tävlar OS så vet jag att jag har åstadkommit någonting som inte många andra gör. Och självklart är det inte så att jag lovar och svär att jag kommer tävla OS. Men jag ska fan kämpa för att göra det!

Kram Caroline 


Globen

Vi har ju som sagt varit i Globen i år igen. Jag kan verkligen inte komma ihåg något år som vi inte varit där. Jag tyckte att det var väldigt hög standard i år. Jag tyckte att annexet hade bra montrar med bra grejer. Jag tycker att alla red väldigt bra och att tävlingarna va roliga att titta på av den anledningen.

Vi va i Globen i fredags:
Vi kollade då på dressyr delen eller vad man ska kalla den det var lite tävlingar för unghästar och unga ryttare samt unga hästar (inte unghästar men inte heller färdiga hästar). Sedan var det även en clinic vilket var kul.
Jennie Larsson van sin klass på fredagen vilket var jätte roligt.

Utöver att kolla på allt så blev det lite fika med vänner och även ganska mycket shopping.

Söndagen:
Vi började med att äta lunch med alla ryttare som skulle vara med i Prins Cal Philip Cup det va jätte trevligt och kul att få höra om hur de förberedde sig och hade det. Men på nått sett ledde det till att jag blev ännu nervösare när de sen red.. Jag brukar alltid vara nervös just när det är Prins Cal Philip Cup eftersom jag kan relatera till hur de känner sig. De är trots allt väldigt unga och yngre än mig.. Jag vet liksom att jag själv inte skulle pallat trycket och när man då får höra hur mycket de kämpat och hur nån utbildat sin ponny själv då vill man liksom att alla ska vinna. Men det var i alla fall riktigt roligt.

Sedan såg vi på dressyren och där va det riktigt fina hästar. Jag blev så sjukt inspirerad. Jag vill bara rida hela tiden och på massor av hästar.. Så kul att se så duktiga ryttare. 

Sen va det dags för show numret vilket jag tycker va jätte bra. Riktigt kul mix på detta nummer vilket jag verkligen gillar. Jag visar lite bilder och sen kanske jag skrivet lite mer sen.



En bra början på december!

Kram Jennifer

VIP i Globen

Mamma delade ut pris i Globen inför över 9000 personer. Mamma är ordförande för Stockholm läns ridsportförbund, vilket innebär att hon representerar dem i vissa situationer, i detta fall som prisutdelare i prins Carl Philip cup. Kul för mig och Jennifer att få hänga med på sånna här grejer. Äta lunch med dem åtta ryttarna. Sitta på VIP läktaren och kunna gå in i VIP delen och så. Jätte kul att vi får hänga på allt sånt



Suddig, men här är mamma i Globen i alla fall.

Mamma skötte sig i alla fall kanon bra, inga snubblingar eller så. Hahaha. Men det va lite sjukt att se sin mamma i närbild på trombonen i Globen liksom. Hahaha, btw så hamnade jag, Jennifer och våran kompis Ellinor, pinsamt värre. Hahahahah. Men man får väl inse att det bara är att bjuda på sig själv, vilket jag tror är viktigt om man vill komma någonstans i livet. Sluta oroa sig för vad folk tycker om en och göra saker man blir glad av liksom.

Kram Caroline


Shoppade i Globen

Jag tänkte lägga upp bilder på allt vi köpt hitils, blir kanske ännu mer idag, vi får se.


HV Polo, varma ridhandskar



HV Polo, ridväst till Jennifer


HV Polo, gummistövlar


JW, skötkåda till Yade



Svea-täcken (heter det så?), en kofta till mig


Back om Track, knä skydd till mig, och läderhandakar


Smart grej, beskriver nog mer sen


Jacson, ländtäcke till Don


Schabrak: Mias
Pannband: Perfect sit of Sweden (det heter väl så?)


Pannbandet i närbild 

Ja det är det vi fått ihop hitintills, lite mer grejer lär det bli idag ;)
Kram Caroline

RSS 2.0